To do or not to do, thats todays´s question....

Varför har min kropp bestämt sig för att just 05:20 är en bra tid att kliva upp på...jag tror den fått så mycket vila ett tag nu att den inte behöver mer sömn.
Sugen på att åka till jobbet men jag vet inte om jag borde, jag har lite att göra men kan göra det hemifrån.

Trodde jag aldrig, att jag en gång i livet skulle säga att jag saknar den här utsikten.... från mitt kontor. Life works in mysterious ways....

Jag är orolig att jag ska bli sjuk eftersom jag inte mått bra den senaste tiden, men mina prover såg bra ut igår trots att jag är mitt i "passa dig för att bli sjuk" perioden. Sen är det dessa jäkla blodprovstagningar... har en remiss för dagens blodprov, och det där stället ligger så långt från jobbet och provet ska vara inne före kl 14. Trassel... men om jag åker till jobbet i morgon kanske...nej just det då ska PICC läggas om, och det är långt från jobbet, trassel... TRASSEL. Fan ge mig mitt jävla liv tillbaka. Det som känns jätte jobbigt idag var inte jobbigt förut, jag hade väl bara åkt på lunchen och fixat ett blodprov, men nu känns den lilla manövern jätte jobbig, orkar inte med nya ställen och nya rutiner. Orkar inte.
Helst skulle jag vilja ha en privat chaufför också, slippa tunnelbanan. Ibland åker jag till jobbet och hem med en världsbäst kollega som eg inte åker förbi mig på vägen hem men tar en avstickare och droppar mig. Så snällt. Allt känns så mycket mindre jobbigt när jag slipper tunnelbanan, kanske har jag fått för mig att det är jobbigt med den bara för att det är så mkt folk och risken att få något sittandes i rusningstrafiken är rätt stor i min sjuka värld. Dock har jag inte sen jag startade min behandling, eller sen jag tog bort mitt bröst 8 december ens haft en vanlig liten förkylning! Och vem har inte haft det i år? Tycker det har snörvlats och snorats i alla hörn på tex jobbet.
(Peppar peppar...nu åker jag väl dit)
Nej, Ida, hon får inga förkylningar och blodproppar i sin vilande och allt mer runda kropp, hon får träningsvärk......

Oh nu kom jag just på en annan sorglig grej...min kollega (som under de tio år vi jobbat tillsammans blivit en av mina bästa vänner) slutade i fredags för att ta sig an nya utmaningar... hon kommer inte att vara där :(  Jag har ignorerat det i tanken, jag har inte orkat tänka på det...
Suck. Men som ni förstår är hon inte den enda vännen jag skaffat mig på tio år, det kryllar av bra människor på det där stället :) Linda, jag klarar mig utan dig, så det så! Och nu får vi koncentrera oss på viktigare snack än jobb när vi ses, det ser jag fram emot! Den skiten ligger dessutom i en solstol och latar sig på Gran Canaria  eller nått... tillsammans med lilldjävulen (ni vet hon som står på min axel och petar på mig med prada klacken i örat när jag sätter på mig mjukisarna för tionde dagen i rad..). Snacka om lyx. Här sitter man och kan inte åka längre än till kommungränsen, och dom drar på sol semester. Hoppas ni läser det här och skäms tjejer. Nästa gång ska jag med.

(hm... att behöva sätta på mig min bikini just nu, DET hade framkallat svår ångest som förmodligen skulle sätta spår som inte går att komma över...tänk er själva... bara ett bröst, inget hår på skallen, 5 kilos övervikt, lite lagom svullen och full med vatten, kritvit och allmänt....risig....BURR)

Här har vi henne, LINDA...bra bild va :D

Och här har vi "lilldjävulen". Jag tar så bra bilder :)